smileman14

Idag har jag fått en uppenbarelse. Sjukt nog kommer jag aldrig, jag menar ALDRIG kunna samla ihop alla filmer som finns på dd under mitt liv. (som hund)

Inte nog med att om 2 år så kommer blue-ray tagit över, och då kommer jag benhandla alla mina kära dvdfilmer som gamla vhs.  JAG HAR KASTAT ALLA MINA VHS. Äger ju för tusan inte ens någon video. Tror fan inte det går att få tag i att köpa video faktist. En annan sak är hela grejen med HD-tv och HD-filmer. Mina filmer kommer kanske någon se om typ 15 år och lite ironiskt kläcka ur sig meningen "Seriöst, det flimmrar..." Eller "Åhh, fan vad suggig inspelning.."

JAg kommer ihåg för många år sedan. Linus var i London. I det stora Virginhuset för att kolla efter cdskivor, (ja under den tiden man faktist köpte cdskivor). Där såg jag min första dvdfilm. JAg blev så sjukt imponerad över att bilden var så sjukt bra så jag stod bredvid den tvn som visade Batman i runt 1 timme. Hur fan kan mina ögon blivit så imponerade av en sådan sak? Nu när man ser dvd så känns det som: Jaja, en helt vanlig dvd. Big deal.

När jag var ung så ägde jag också en PS1. Playstation för er flickor.  När man köpte spel så satt man också helt manisk och kolla rakt in i den lilla jävla tvn och man var helt uppslukad över hur bra grafiken var. Hade någon ställt mig vid ringa åldern 8, då jag förmodligen ägde ett Ps1, och istället visat mig hur bra grafiken är på en Ps3, vad hade hänt då?

HAde jag verkligen trott att ps3 var en inspelning med videokamera? Hade jag trott det var magi?
                                                        Snacka om grottmänniska på hög nivå.

Jobb ikväll. festa lördag. Ring om ni är sugna. Har tom lya. Jobba måndag-onsdag. Sen börjar semesterN.